En enkel modell för bön, är Handenbönen. Den använder jag mig ofta av tillsammans med barn på läger som morgonbön, och även under egen bön under tex mina hundpromenader. Den utgår från handens fem fingrar och kan ta allt från 30 sekunder till hur länge som helst. Den är enkel men kan bli väldigt omfattande.
Tummen – Tack
Att starta bönen med att säga Tack till Jesus gör nåt med resten av min bön. Om jag först fokuserar på Honom, den Han är och det Han gjort så får resten av min bön också det Jesusfokuset.
Pekfingret – Bön för dagen
Att få lägga dagen i Jesu händer. Allt som kommer att hända, oro, nervositet,, roliga saker, jobb, skola, fritid.
Långfingret – Bön för min familj
En familj kan se olika ut men vi tillhör alltid nån slags familj. Att nämna alla dem jag räknar till min familj vid namn och kanske också det de står inför är bönen vid långfingret.
Ringfingret – Bön för mina vänner
Kanske har jag en lista på vänner jag ber för. Vänner som har det tufft eller vänner jag skulle vilja fick lära känna Jesus. Mitt ringfinger får symbolisera dem!
Lillfingret – Min församling
Min församling behöver också mina förböner. Min pastor, församlingsledning och de olika verksamheterna. Ibland brukar jag byta ut församlingen till platsen jag bor på, men de går väldigt mycket hand i hand. Så även om lillfingret är minst så blir det störst geografiska område här!
Handenbönen kan som sagt bli allt från några sekunder till väldigt lång. Ibland blir fokusera på bara några fingrar, andra dagar ber jag igenom dem ordentligt. Det jag tycker är så bra med just denna modell, är att jag alltid har min hand med mig och därför lätt kan påminnas om bönen.
LOGOS 