Bön del 3 – Tabernakelbön

Detta är en lite mer avancerad modell av bön, men jag har använt den både med barn, ungdomar och vuxna. Den går ut på att ”gå” genom tabernaklet, som det såg ut (och som templet såg ut innan det revs år 70 e.Kr av romarna). Varje del av tabernaklet symboliserar ett ”bönetema” där man kan stanna till vid olika bibelord, sånger och böneämnen.

1. Portarna – TACK

Psalm 100:4
”Gå in i Hans portar med tacksägelse, i Hans gårdar med lovsång”

Börja bönen med att tacka Jesus. Låt ditt fokus vara på Honom. Psalmisten uppmanar oss att gå in i Hans portar med tacksägelse. Vi ska komma inför honom med tacksamhet. Inte som en underkuvad massa, utan för att Han är värd vår lovsång!

2. Offeraltaret – Korset

Jesaja 53:4-5
”Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi såg honom som hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han blev genomborrad för våra brott, slagen för våra synder. Straffet blev lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade.”

Här är fokus på det Jesus gjorde på korset. Tack vare korset behöver vi inte komma till ett offeraltare med felfria lamm eller duvor längre. Priset är betalat en gång för alla.

3. Kopparkaret – Förlåtelse

1 Johannes brev 1:9
”Om vi bekänner våra synder, är Han trofast och rättfärdig så att Han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.”

När prästerna hade offrat var de tvungna att rena sig. Kopparkaret var ett stort reningskar med vatten. Som bönestation är detta platsen för förlåtelse. Att be om förlåtelse och att förlåta. Kanske skriva ner saker på papper för att sedan bränna dem som en symbol för att då vi bett om förlåtelse så finns inte synden längre (även om kanske konsekvenserna finns kvar så är vi helt och hållet förlåtna av Gud)

4. Den sjuarmade ljusstaken – Den helige Ande

Johannes 14:26
”Men Hjälparen, den helige Ande som Fadern ska sända i mitt namn, han ska lära er allt och påminna er om allt som jag sagt er.”

Apostlagärningarna 1:8
”Men när den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem, i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.”

Den helige Ande är både en fri gåva som vi får ta emot den dag vi säger vårt JA till Jesus, och en nödvändighet i vårt kristna liv för att vi ska bli mer och mer lika Jesus. Den helige Ande vill ta sin boning i oss, leda oss, hjälpa oss och ge oss kraft till att vara Jesu vittnen.

Den sjuarmade ljusstaken i tabernaklet och i templet var gjord av rent guld och ljusstaken höll behållare av olja som alltid skulle brinna. Olja är en symbol för den helige Ande, och därför står han i fokus vid den här bönestationen

5. Altaret med skådebröden – Bibeln, Guds Ord

Matteus 4:4
”Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun.”

Jesaja 40:8
”Gräset vissnar, blomman faller av, men vår Guds ord består för evigt.”

Här står Ordet (LOGOS) i fokus. Vilka bibelord kan du utantill? Vilka bibelberättelser betyder extra mycket för dig just nu? Ta en stud och läs Ordet, tacka för Ordet, och låt det få tala in i din situation här och nu. Bibeln är ett levande Ord därför att Guds helige Ande talar genom det.

6. Rökelsealtaret – Böner och förböner

Uppenbarelseboken 8:3-4
”Och en annan ängel kom och ställde sig vid altaret med ett rökelsekar av guld. Han fick mycket rökelse att lägga tillsammans med alla de heligas böner på guldaltaret framför tronen. Och röken från rökelsen steg från ängelns hand tillsammans med de heligas böner upp inför Gud.”

Filipperbrevet 4:6
”Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse.”

Våra böner stiger mot tronen som rökelsen från rökelsealtaret. Gud vill veta våra önskningar. Han vill att vi ska uttala våra böner till Honom. Ibland blir det en suck, ibland ett långt samtal med Gud. Vilket spelar ingen roll, bara vi kan komma inför Honom med allt.

Här stannar vi upp en stund inför de böneämnen vi bär på. Kanske lägger stenar vid ett kors, skriver lappar med våra böneämnen på och klistrar upp på ett böneplank. Kanske vi ber för varandra och de som vill ha särskild förbön.

Rökelsedoften var säkert något som satt kvar länge i prästernas kläder. Något man alltid kunde känna av. Så ska våra böner vara. Vi ska leva bedjandes. Vårt böneliv ska märkas, inte så att vi alltid ska be ”in public”, men den relation med Jesus som kommer ur att vi umgås med Honom i bön ska kunna synas på våra liv! Inte som ett krav utan som ett bevis på den kärleksrelation vi har med Honom!

7. Nådastolen/Det allra heligaste – Tillbedjan

1 Johannes brev 3:1
”Se vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn! Och det är vi också.”

Hebreerbrevets författare beskriver Jesus som vår överstepräst. Den präst som bara en gång per år fick gå igenom förlåten – det stora tunga skynket som hängde som ett draperi för det allra heligaste – och be om sin och folkets försoning med blodet av oxar. Men Jesus gjorde det en gång för alla, och då med sitt eget blod i det himmelska tabernaklet (Hebreerbrevet 9).

Då Jesus dog brast förlåten och rämnade. Plötsligt gick det att se in i det allra heligaste till och med från Olivberget utanför staden. Plötsligt blev vägen in i Guds närhet öppen för alla. Och tack vare Jesu död kan vi idag titulera oss Guds barn. Och vår kärleksförklaring tillbaka till Fadern är tillbedjan.

Tillbedjan är en form av bön eller lovsång som fokuserar på att prisa Gud för den Han är. Tillbedjan handlar inte om riter eller speciella sånger, utan mer om hjärtats tack och respons till Gud. Jag tänker ibland på Emil i Lönneberga och hans relation med Alfred: ”Du och jag Alfred…” ”Du och jag Emil…” Tillbedjan blir mitt sätt att säga: ”Du och jag Gud…” Och Han svarar: ”Du och jag Linda…”