Ja så sa Peter när han ringde upp mig i söndags, 19 januari 2020. ”Det blev ett enhälligt JA!”
Ett ja som betyder så mycket för mig. Det är dags för pastorstjänst i församling igen. Inte en stor tjänst, men för mig känns det stort. Inte en stor församling, men en församling med ett stort hjärta för sitt samhälle och trakten runtomkring. Församlingen där jag officiellt börjar den 1 februari är Äng/Esperyds missionsförsamling. En dubbelansluten församling till Alliansmissionen och Ekumeniakyrkan som ligger i Äng, det lilla samhälle utanför Nässjö där jag sedan hösten 2018 jobbar på förskolan.

Jag var på första planeringsmötet redan igår och i bilen på vägen hem valde Spotify att spela Josefina Gnistes sång ”Skapelsen Herre”. En strof i sången går: ”När vi ser en ände, då ser Du en början. Där skapar Du alltid nåt nytt!”
Mitt liv befinner sig mitt i den strofen just nu. När jag var tvungen av sluta min tjänst som barnens pastor i Pingstkyrkan i Tenhult pga ekonomin i församlingen hösten 2018 så såg jag bara en ände på min pastorstjänst. För jag sa till Gud att jag inte var flyttbar. Min man pluggar här. Mina barn trivs här och jag ville inte tvinga på dem en flytt. Redan när jag började läsa teologi lovade jag mig själv att aldrig sätta tjänsten för Gud framför min familj. Först Gud, sen Familjen och först efter det min tjänst för Gud. Så en församlingsbaserad pastorstjänst kändes väldigt långt bort och inte speciellt aktuell, trots att det finns många församlingar i vårt land som behöver pastor.
Så jag fick jobb som barnskötare på Ängs Förskola och tänkte att pastor kunde jag ju fortsätta vara ideellt i min hemförsamling och genom att åka runt och predika och undervisa i andra församlingar på min fritid. Det var en av orsakerna till att jag valde att inte jobba mer än 80% på förskolan.
Men tydligen såg Gud en början på något nytt där jag bara såg ett slut… Första februari börjar jag som församlingspastor igen. Med en tjänst där på 15% kommer jag även att fortsätta min tjänst på förskolan vilket känns perfekt. Och med en så liten tjänst så får jag fokusera det jag älskar mest av allt: Undervisning. Både för barnen (många av samhällets barn kommer till de grupper församlingen har) och de vuxna.
När vi ser en ände, då ser Gud en början. Där skapar Han alltid nåt nytt… Det stämmer för mig, och det stämmer för dig. Så sluta aldrig att drömma. Uppfyllelsen av dina drömmar kan komma när och där du minst av allt anar det.
I Bibeln står det att Gud leder oss där vi GÅR bedjande fram. Hade jag bara sett en krossad dröm hade jag kanske aldrig kommit till Äng i överhuvudtaget. Nu visste jag inte vad Gud ville. Jag var frustrerad. Jag ville ju undervisa. Men jag fortsatte gå, samtidigt som jag bad att Gud skulle öppna och stänga rätt dörrar. Jag startade upp denna hemsida. Jag var ute och predikade en del, och rätt mycket här på hemmaplan. Jag fortsatte undervisa barnen på BibleKidz. Jag kände att jag gör vad jag kan för att ändå leva min dröm.
I september 2019 fick jag första samtalet från Peter i Äng. I oktober träffade jag deras styrelse och i november var jag där och predikade. Och så i söndags, på deras årsmöte, beslutade de sig enhälligt för att kalla mig att bli deras pastor. En ibland lång resa för en med dåligt tålamod som mig, men jag har haft tid att fundera och väga för och emot. Jag har brottats med Gud och Han har sagt: Följ ditt hjärta – följ Mig! Och i den förtröstan tackade jag ja.

Jag tror inte att det var en slump som gjorde att jag hamnade i Äng när jag sökte en av 15 barnskötartjänster i hela Nässjö kommun, vilket gör att jag redan känner många av de barn och familjer som bor i samhället och redan byggt upp ett förtroendekapital där. Gud arbetar inte med tillfälligheter, Han leder varje steg. Ibland ser vi Hans väg genom ”vindrutan” men oftast genom ”backspegeln”. Jag är helt viss om att Gud ledde mina steg till Äng.
Photo by Jack Hodges on Unsplash
Jag ser med förväntan på vad Gud tänkt för församlingen i Äng och min dröm är att Jesus ska bli känd, trodd, älskad och efterföljd av ännu fler. Att Hans namn ska få bli större i Äng, i Esperyd och trakterna däromkring. Och ödmjukt har jag tackat ja till att vara Hans redskap med de gåvor Han gett mig.