När jag satt i december och planerade denna serie av predikningar utifrån breven till de sju församlingarna i Uppenbarelseboken tänkte jag att breven är ju inte särskilt långa, de går säkert att bunta ihop två och två efter introduktionspredikan. Men när jag satte mig med brevet till Smyrna insåg jag hur mycket det har att säga till oss, att det inte skulle finnas utrymme för ytterligare ett brev.
Smyrna är en förföljd församling. Många kristna fängslas och döms till döden för förräderi då de vägrar tillbe kejsar Domitianus som utropat sig själv till herren och frälsaren. I brevet uppmuntrar Jesus dem att hålla ut därför att det finns ett hopp bortom döden. Han inte bara ser deras lidanden, Han känner dem… Han som själv vet vad lidande innebär går med dem och Han har all kontroll.
Det var inte bara där och då som kristna förföljdes för sin tro på en enda Gud och en enda Herre – Jesus Kristus. Förföljelsen pågår fortfarande. Jag har under mina förberedelser läst flera berättelser bland annat på https://www.open-doors.se/forfoljda-kristna/reportage från länder där kristendom är förbjudet men där den underjordiska kyrkan ändå växer. Där människor dödas eller torteras men ändå står fast vid sin tro. Jag har läst berättelsen om hur den så väl använda dopsången ”Jag har beslutat att följa Jesus” kom till (jag vet att flera varianter förekommer, men den jag nämner i min predikan verkar vara den som är mest tillförlitlig). Och dessa berättelser har tagit tag i mig. Vad är jag villig att offra för min tro? Vad är jag beredd att utstå? Hade jag valt Jesus framför min familj? Mitt jobb? Min frihet? Min hälsa? Jag hoppas det… Och hamnar jag i den situationen så hoppas jag att min Herre och Frälsare, Jesus själv, ger mig den kraft jag behöver för att stå upp för Honom. För då vet jag att Livets Krona väntar… Döden är inte ett nederlag. Det finns ett hopp större än livet här och nu… Ett liv tillsammans med Jesus i evighet!
LOGOS 